Hur var det här då? #Blogg100/1

Kryssad Blogg100

Det var ju kul det där med #blogg100 förra våren. Vaken halva nätterna och skrivångest andra halvan. Efter att hundra dagar var över blev det inte så särskilt mycket mer heller, några dagar till bara och sen kom det av sig.

Nä, det blir inget av den här gången! Även om jag har gått och funderat på det några dagar och känt att det har lockat lite. Och även om jag funderat på alternativa varianter för att få något enkelt att jobba med som håller hundra dagar och inte kräver en jätteinsats. Istället dammar jag av den här inför den kurs jag snart ska läsa som en del i att få klart den där förbaskade C-uppsatsen som nästan släpar längre efter än gnaget i SHL-tabellen. Så det blir Forskningsmetodik i ämnet informatik i år eftersom den forskningsmetodikskurs jag läste när det begav sig är utbytt så måste jag komplettera. Och eftersom den kursen och exjobbskursen går samtidigt går det inte att läsa dom samtidigt, utan det får bli först nästa år. Jaja, har jag gått och dragit på det i nästan tio år gör det nog inte hela skillnaden.

Idag gläds jag enormt åt att damerna tagit sig förbi kvartsfinalen genom att i två raka slå ut regerande svenska mästarna och för första gången vara klara för semifinal. Mer hockey åt folket! Semi på torsdag och jag tycker alla som kan ska ta sig till Tegera!

Bra dag!

Ni vet en sån där dag. En bra dag! Den känslan!

Det här pratade vi om

Det började egentligen redan igår. Sven Rentzhog sa att jag måste ta med mer positiva omdömen som sagts om dom utbildningar jag hållit för CMS-piloter under hösten i vår gemensamma presentation av samarbetet.

Wikipedia + cms = sant vårmötet seminarium 22 from Axel Pettersson

På sidan 21 finns det med lite positiva omdömen, men säg det inte högt så att jag blir för kaxig…

Seminariedeltagare fotograferade från scen. Notera särskilt Kajsa Hartig flitigt twittrande på första bänk!

Presentationen gick bra och det var nästan fullsatt i Ordenshuset på Skansen. Deltagare från både när och fjärran och både kulturdepartementet, näringslivet och central-, regional- och lokalmuseer var representerade. Bifall och ovationer och många bra frågor och kommentarer. Stort intresse för att fortsätta från centralmuseerna och många andra som noterade kontaktuppgifter och förhoppningsvis kommer att höra av sig inom kort.

Åter till kontoret på eftermiddagen berättade en kollega om roligheter som vi förhoppningsvis får höra mer om framöver, men mer än A blir det inte nu.

Nästan lika roligt som ovanstående var det när kollega John kom och frågade om jag tittat på bedömningarna av presentationsförslag till sommarens Wikimania. Eftersom jag inte tittat på ett tag var det riktigt roligt att se att mitt förslag var det med högst betyg i Cultural and educational outreach-spåret och med näst högst betyg totalt! Att det kom ett mail under kvällen som bekräftade att det dessutom var antaget spädde bara på dagens känsla.

Bra rad!

Stort supporterhjärta!

Kvällen ja, för det var ju inte slut där. Jag och stora killen skulle ju gå på hockey också. Mitt engagemang för Tre Kronor är lite så där, men när VM spelas ett halvtaskigt Sigge-slagskott bort kan det vara kul att i alla fall se nånting av det. Och när underbara sambon ordnar gratisbiljetter i det som ska försöka vara en ursäkt till klacksektion kan det vara kul att gå, och få göra nånting med stora killen också.

Om jag minns rätt har jag bara sett herrlandslaget spela två gånger tidigare. En gång för preskriberat länge sen i gamla fina Leksands isstadion när det blev spö av ryssarna med 0-3 och en gång från högt upp i Globen när en leverantör (förra jobbet!) bjöd på mutmiddag under Nånting Hockey Games. Kanske det var mot Tjeckien och kanske det var 2001 eller 2002. Resultatet från den matchen är högst oklart men det var både snaps, avec och extra GT inblandat…

Åter till saken, kamperna mot Kanada betyder lite extra eftersom jag bott där och det lätt blir lite kommentarer fram och tillbaka med kanadensiska vänner efter matcherna. Men med tanke på hur det har sett ut hittills och att det blev spö för några dagar sen var jag mest inställd på att få ta emot lite hån och glåpord efter den här tillställningen också. Men vilken spännande match det blev, och vilket bra resultat till slut! Vinst på straffar! Och vilken avgörande straff!

Glääk över det här konceptet!

Resultatet till trots känns både landslaget och VM som en plastig eländig produkt konstruerad endast för att sälja reklam, VIP-paket, TV-rättigheter och annat som jag inte är så förtjust i. Så det som känns bättre än resultatet och gör att dagen avslutas ännu bättre är vetskapen om att jag aldrig kommer att behöva se en kiss-cam i Tegera Arena, eller hur Claes!

Nästa år! #Blogg100/86

0-4 och 4-0. Så enkelt var det för AIK från norr att tokspöa isbjörnarna ännu längre norrifrån i en kort och intensiv E4-finalserie. Jag kan inte säga att jag följt slutspelet särskilt noga, men det är svårt att släppa det helt och hållet. Och av det jag har sett på TV nu (spridda skurar av dom sista två matcherna) så såg det rättvist ut. Lule hängde inte med och efter två raka finalförluster kan jag förstå AIKs kamp för att slippa stå där som förlorare tredje gången i rad.

Trots att jag varit runt en del och sett insidan av en och annan ishall har jag inte varit i COOP Arena eller Delfinen än, och Delfinen blir det nog svårt att klara av över huvud taget. Skellefteå däremot har jag hunnit med en och annan sneresa till under åren och det är nog inte omöjligt att det blir en vända till nu. Med tanke på att det är fyra gamla Leksingar i Skellefteå kan det bli en spännande match om dom får vara kvar allihopa.

Eftersom det var några år sen senast kommer här en genomgång av lagen och vilka av hallarna jag varit i:

• AIK syd: På plats i både Hovet och Globen. Konstiga hallar med stolar på ståplats.
• AIK nord: Lång resa, men där har jag också varit. Bra bortastå då i alla fall.
• Brynäs: Östra kaffehallen många gånger och under ombygnaden till Tablettask, men aldrig i färdigt skick. Ståplats på snedden då, oklart hur det är nu.
• Frölunda: Skamligt nog har jag inte varit i Scandinavium.
• HV71: Invasion med TMG och Superstars när Kinnarps var nybygd och hade en riktig bortastå med plats för 600 personer. Nackdelen var att dom klämde in 200 till där. Inte varit där sen dom förstörde bortastå.
• Linköping: Inte varit i chokladasken än. Men eftersom David och Mats ska cykla dit kan det vara läge att vara på plats i år.
• Leksand: Ett och annat besök där!
• Luleå: Inte än, kanske i år?
• MODO: Hmmm, oklart. Jag får åka dit och se om jag känner igen mig.
• Växjö: Inte varit där än.
• Örebro: Uppvuxen utanför Örebro och spelat i ÖIK innan dom konkade och kom igen under annat namn. Många besök i både Toyotahallen och Bhern arena.

Om jag räknar rätt (och kommer ihåg ihåg rätt om att inte varit i Ö-vik) får jag det till att jag bara varit i hälften av hallarna. Helt klart läge för lite bortamatcher resor i vinter!

Wikiträff igen #Blogg100/84

Imorgon är det dags för wikiträff igen, liksom första torsdagen och tredje onsdagen varje månad i Stockholm. Spännande den här gången är att det blir på ett helt nytt ställe. Om det blir bättre eller återgång till annat ställe återstår att se. Dessutom återstår att se hur många vi blir. I skrivande stund är det jag och lillkillen som kommer, och en kanske. Oftast brukar det ge sig under dagen så att vi blir ett gäng. LittleGun, EinarSpetz och Prolineserver är tillförlitliga på träffarna men inte lika pålitliga när det gäller att skriva upp sig.

Till skillnad från senast jag skrev om en wikiträff så kommer inte den här att följas av tre poäng. Säsongen är klar, vi är klara och nu är det sommarlov från den sporten. Varken NHL eller VM intresserar mig nog för att jag ska få någon höjd puls. Det enda som är intressant nu är försäsongsplaneringen, nyförvärv och kontraktsförlängningar som dyker upp lite då och då.

Tillbakapackning #Blogg100/74

Välpackat! Foto:Ironmonger, CC-BY-SA

Efter att ha varit borta en vecka är det imorgon dags att lämna stugan och sikta söderut. Packningsbestyren vid avfärd gick bra och resan upp med Superstars Stockholmsbussen till Leksand och stopp för att säkra elitserieavancemanget och fortsättning med av föräldrarna lånad bil till Sälen funkade utmärkt också. Lillkillens åksjuka märktes endast av i form av att vi tog en luftpause nånstans i höjd med var Vasaloppseliten är två timmar efter start.

Under veckan har det mesta i klädväg använts av både stora och små. För lite av några saker, men det kompenseras med att en del åker med tillbaka utan att ha packats upp. Den där dagen när jag får för mycket tid över ska jag nog göra en uppföljningsblankett där jag enkelt kan föra bok över packningen och se om det är nånting som alltid åker tillbaka rent så att jag i fortsättningen kan sluta packa med det. Förhoppningsvis kommer den där dagen innan jag trillar av pinn, eller så får jag fortsätta åka omkring med oanvända kläder i väskan.

Bra packat! Foto: Ferdinand Reus, CC-BY-SA

Än så länge ser det bra ut med hoppackningen. Vad jag vet är allt som vi hade med hit nedpackat eller framlagt så att det ska gå lätt att packa ihop det sista imorgon. Bilen fyller vi men mina underbara päron plockar upp bilen i Mora så vi behöver bara ta oss, alla väskor och pryttlar vi har med en bit söderut innan vi hoppar på tåget där och beger oss mot mer (o)civiliserade trakter. För sambon blir det bara ett kort stopp på hemmaplan innan hon fortsätter ännu längre bort eftersom hon ska gå kurs i intervjuteknik i Kalmar hela veckan. Själv håller jag mig på hemmaplan ända tills på torsdag då jag beger mig till London och GLAM-WIKI 2013.

Ingen risk att det börjar växa mossa i resväskan än på ett tag i alla fall…

Kort #Blogg100/70

Musklerna på framsidan av låren är trötta!

* Imorgon ska jag åka en offpist-tur.

Stämbanden pallar inte en hel hockeymatch!

* Idag har jag sett min sista match för säsongen på plats i Tegera arena.

Jag är trött efter att ha vallat hjälmfotingen en halv dag, åkt telemark en halv dag och sen kört till Leksand och tillbaka.

* Nu släcker och sover jag. Gonatt!

Klart! #Blogg100/67

Glädjetårar är bra tårar!

-89 var jag inte riktigt med i matchen.

-91 och -92 hade jag inte heller kommit in i matchen, men har svaga minnen av lättnad i alla fall.

00-talet har varit blandat med betoning på mörkt.

Degradering -01, och om jag minns rätt gick jag tillbaka från hallen tillsammans med en Björklövare som var än mer uppgiven än jag. Och så här i efterhand har jag full förståelse för hans uppgivenhet.

Kvalserien -02 gick av bara farten efter en överlägsen framfart i Allsvenskan. Återtåget, kanske världens mest efterhängsna kampanj, lanserades och skrotades av Leksand vid ankomst till stationen men har levt kvar hos andra klubbar och bland tidningar. Magisk match i Globen mot AIK där Jensa la in 2-0 från ingen vinkel alls. När det blev klart genom 6-0 mot AIK hemma satt jag av någon urbota korkad anledning i en soffa hos lillasyster och tittade på TV. Sen var det en avslagen match mot Bosse när en fortfarande bakis Sigge dansade på läktaren och en jublande match där vi körde växelramsor med Timråklacken om att vi var tillbaka.

Elitserien 02/03 avslutade vi med att slå SSK och passerade dom från ingenmansland och fick spela kvart mot FBK, mer än så blev det inte.

Sen var det mörkt igen, sist i Elitserien och missade att hålla oss kvar. Dessutom spöade vi AIK Norr i sista matchen så trollen från Siljans norra strand gick upp, ingenting kan dom klara själva…

04/05 var ett märkligt år. Lockout i NHL samtidigt som jag pluggade i Kanada. Kella och Thirus rattade radion så att jag kunde följa Ryder och Bouillon när dom lekte med dom andra lagen. När det avgjordes var jag i Winnipeg så det var inte förrän dagen därpå jag fick koll på att det var klart.

05/06 säger jag inte så mycket mer om än ny arena och fritt fall.

Sen har vi harvat på där i Hockeyallsvenskan, vunnit serien och klappat ihop i kvalet. Sprattlat till på slutet och spelat bort Malmö. Åkt till spännande orter som Borås och Sundsvall, frusit i Almtunas hall och hoppat sönder läktare lite här och var. Men efter en säsong bestående av rekonstruktion och Uppdrag granskning är det nu äntligen dags igen. #Sneresa till Luleå, ”taskigt kaffe pinsam Arena!” mot västra kaffelaget och ”taskigt kaffe, Tomas DiLeva” mot östra kaffeblasket. Scandinavium, Chokladasken och vart det nu bär hän. Och Örebro, som kommer direkt från förkvalet och sopar rent.

Många tårar blev det på läktaren, tårar av det glada slaget.

Leksands IF spelar i Elitserien 2013/2014!

GAAAAHHHHH #Blogg100/65

Vi har det i egna händer! Vinner vi alla matcher som är kvar går vi upp!

Skillnaden i år jämfört med andra år är att ovanstående fundering brukar komma fram när det verkligen är den enda möjligheten som är kvar. Nu är det tre matcher kvar, nio poäng ned till Timrå och vi har 24 plusmål på dom. Det är inte klart än, vi måste ta minst en pinne till eller så måste Timrå tappa en. TV-bilderna visade lite mer firande än vanligt hos laget efter matchen och på den blåvita delen av läktaren hoppadesfiradesskrattadesgrätskramadesjublades det aldeles vådligt.

Äpplet är klok och säger att det är en ny match på lördag och att bla bla bla när det är så nära att det är svårt att hålla känslorna tillbaka. Bergenström pratar om att det inte är klart än och sen kommer det lite bilder från Ängelholm på firande örebroare och känslorna kommer vällandes igen. Bland supportrar är det lika delar firande och inte klart än och många känslor är all over the place.

Själv sitter jag här och är glad för alla som fick vara på plats och se dagens match medans jag sitter här med en 39,3-huligan som växlar mellan att vara YOHIO, Gene Simmons och Behrang Miri.

På lördag är jag på plats och ser till att det inte längre är nånting att fundera på!

Team RRRRyno #Blogg100/61

Johan Ryno, Foto: H2or2d2, CC-BY-SA

Dagen till ära, den 61:a i ordningen sen #Blogg100 drog igång blir det återigen en tröjnummershyllning. Den här gången är det Johan Ryno som står i fokus, och jag måste erkänna att jag inte är helt opåverkad av #TeamRyno i mina åsikter här.

Få spelare i årets lag har varit runt i så många klubbar som Johan. Om jag räknar rätt och inte räknar med TV-puckandet för Örebro  är Leksand den tionde klubben han representerar under sin karriär. Tio klubbar på nio säsonger måste nästan vara någon form av rekord som inte ens Burra kommer upp i. Och då räknar jag inte ens med MODO som han try-outade för ett kort tag för att komma oss från IK Oskarshamn och kunna komma till Leksand på ett något så när renhårigt sätt. Det känns dock väldigt bra att ha den långa klubban och räckvidden i laget och med tanke på vad Salo sagt blir han kvar nästa säsong också.

Storleken gör förvisso att det ser ut att gå väldigt långsamt, men skenet bedrar. Och i kombination med #32 och #44 hittar han både mål och målgörare nog för att vara i toppen av poängligan. Förhoppningsvis har vi inte sett det sista än utan kan hoppas på fler scener likt nedanstående från Globen!

Bergen, Hurtan och Ryno firar! Foto: Arild Vågen, CC-BY-SA

Diverse #Blogg100/58

Spirometrin gick bra. Jag reagerade som jag skulle på medicinen och har nu fått uppdaterad order om att ta pulmicort morgon och kväll. Från en kompis fick jag tips om att dra ner på mängden spannmålsprodukter. Med tanke på hur mycket bättre min bubbliga mage blev när jag gick över från havregrynsgröt till yoghurt  och müsli till frukosten är det kanske bra att fortsätta på den vägen. Jag får se hur det går med pulmicorten och om det behövs mer efter det.

6-2!

Utöver dom rutinerade Wikipedianerna Granatäpple, Einarspetz och Bettobaba kom det åtta nya och skapade konton och började redigera lite om kvinnorörelsens historia. Några utökade artiklar, några nyskapade, någon språktvättad och lite redigerande vid sidan av. Ingen från Ada-skrivstugan men förhoppningsvis går det att locka tillbaka några nästa gång. Kul, inspirerande och helt klart värt att fortsätta med.

4 3 0 1

På begäran från en drabbad har jag censurerat ett blogginlägg. Jag är dock lite skeptisk till att elever skulle bekymra sig och fundera allt för mycket över att se en lärare med en öl på bordet, men känns det bättre så får det vara så. Ingen stor grej.

15:8!

Idag fick jag hålla mig hemmavid och heja. Sambon är sjuk och att då lämna henne med båda killarna hade inte funkat. Oavsett hur glada måljubel och hur mycket trängsel det är  på Norra stå är det lugnare än att följa matchen här hemma. Matlagning, ätande, storkillen hem från sparkbollsträning, in med honom i duschen, mat till honom, i med lillkillen i badet. Få dom att sitta lugnt i soffan och vara nöjda en stund med att kapa tallarna. Sen att få dom i säng och hinna somna själv innan nattvandringen drar igång…

9p!