Ni vet en sån där dag. En bra dag! Den känslan!
Det började egentligen redan igår. Sven Rentzhog sa att jag måste ta med mer positiva omdömen som sagts om dom utbildningar jag hållit för CMS-piloter under hösten i vår gemensamma presentation av samarbetet.
På sidan 21 finns det med lite positiva omdömen, men säg det inte högt så att jag blir för kaxig…
Presentationen gick bra och det var nästan fullsatt i Ordenshuset på Skansen. Deltagare från både när och fjärran och både kulturdepartementet, näringslivet och central-, regional- och lokalmuseer var representerade. Bifall och ovationer och många bra frågor och kommentarer. Stort intresse för att fortsätta från centralmuseerna och många andra som noterade kontaktuppgifter och förhoppningsvis kommer att höra av sig inom kort.
Åter till kontoret på eftermiddagen berättade en kollega om roligheter som vi förhoppningsvis får höra mer om framöver, men mer än A blir det inte nu.
Nästan lika roligt som ovanstående var det när kollega John kom och frågade om jag tittat på bedömningarna av presentationsförslag till sommarens Wikimania. Eftersom jag inte tittat på ett tag var det riktigt roligt att se att mitt förslag var det med högst betyg i Cultural and educational outreach-spåret och med näst högst betyg totalt! Att det kom ett mail under kvällen som bekräftade att det dessutom var antaget spädde bara på dagens känsla.
Kvällen ja, för det var ju inte slut där. Jag och stora killen skulle ju gå på hockey också. Mitt engagemang för Tre Kronor är lite så där, men när VM spelas ett halvtaskigt Sigge-slagskott bort kan det vara kul att i alla fall se nånting av det. Och när underbara sambon ordnar gratisbiljetter i det som ska försöka vara en ursäkt till klacksektion kan det vara kul att gå, och få göra nånting med stora killen också.
Om jag minns rätt har jag bara sett herrlandslaget spela två gånger tidigare. En gång för preskriberat länge sen i gamla fina Leksands isstadion när det blev spö av ryssarna med 0-3 och en gång från högt upp i Globen när en leverantör (förra jobbet!) bjöd på mutmiddag under Nånting Hockey Games. Kanske det var mot Tjeckien och kanske det var 2001 eller 2002. Resultatet från den matchen är högst oklart men det var både snaps, avec och extra GT inblandat…
Åter till saken, kamperna mot Kanada betyder lite extra eftersom jag bott där och det lätt blir lite kommentarer fram och tillbaka med kanadensiska vänner efter matcherna. Men med tanke på hur det har sett ut hittills och att det blev spö för några dagar sen var jag mest inställd på att få ta emot lite hån och glåpord efter den här tillställningen också. Men vilken spännande match det blev, och vilket bra resultat till slut! Vinst på straffar! Och vilken avgörande straff!
Resultatet till trots känns både landslaget och VM som en plastig eländig produkt konstruerad endast för att sälja reklam, VIP-paket, TV-rättigheter och annat som jag inte är så förtjust i. Så det som känns bättre än resultatet och gör att dagen avslutas ännu bättre är vetskapen om att jag aldrig kommer att behöva se en kiss-cam i Tegera Arena, eller hur Claes!