T till W #Blogg100/93

Så här i efterhand borde det här inlägget vara #92, men det blir nog bra ändå. Det ska nämligen handla om nånting som hände -92. Det var nämligen då jag flyttade från Lanna till Leksand.

Mina föräldrars planeringsförmåga visar sig på många sätt. Ett av dom är att vi barn är födda med tre års mellanrum, -73, -76 och -79, och således flyttade mellan olika skolor samma år. Sommaren -92 var året då storasyster var klar med gymnasiet i Örebro, samhällsvetenskaplig på Karro (om jag minns rätt), jag var klar med högstadiet i Fjugesta och skulle börja gymnasiet och lillasyster skulle flytta från mellanstadiet i Hidinge skola till högstadiet i Fjugesta.

Den timingen kombinerat med en mormor som började bli äldre och en sommarstuga som behövde mer underhåll och en mamma med hemlängtan (Objection! Speculation, your honor!) gjorde att vi börjat prata om att ta steget från T till W. Dom där smådetaljerna med jobb och boende verkar ha löst sig bra. Farsan fortsatte på AMU-gruppen och morsan fortsatte som familjeterapeut men på en annan kommun än tidigare, och om hennes handlederi var igång redan då har jag ingen koll på (men det är inte det viktigaste här heller). Och med en morbror som var fastighetsägare vid sidan av sitt plåtslageri fick vi värsta feta lägenheten med utsikt över älven och krypavstånd från Leksandsbaren.

Från ett stort hus med stor tomt och allt vi vuxit upp med, både vänner och bekanta, stigar och körsbärsträd, badgruvor och fotbollslag var det en ganska drastisk omställning till att bo i en lägenhet, på en ny plats, i en ny omgivning, och med väldigt mycket nytt omkring.

Väl på plats var det dock inte så farligt. Jag började telereparatörslinjen på Rättviks gymnasium, jag började spela ishockey i Insjöns IF och framför allt började jag gå på väldigt många fler hockeymatcher än tidigare. Livet gick vidare, vänner fortsatte komma och gå, platser och intressen lika så.

Sen flytten till Leksand har jag flyttat några gånger till. 1994 halvflyttade jag till Arboga för ett påbyggnadsår på gymnasiet, därefter till Falun för lumpen, tillbaka till Leksand och hem till föräldrarna för två år på komvux. 1998 flyttade jag hemifrån när jag och Sara tog oss till Uppsala, och väl där hann jag med tre adresser till innan jag 2002 flyttade till Falun tillsammans med Lena. Hösten 2004 halvflyttade jag igen, den här gången till studentkorridoren i Kanada, och hem till Falun igen sommaren 2005. Mars 2007 var det dags igen, och Stockholm och Elisabets lägenhet var målet när jag inte var klar med studierna men började jobba ändå. Därefter har det blivit en flytt, från Tullgårdsgatans 55m2 till 76m2 på Bohusgatan, och här sitter jag nu.

Var och när det bär av nästa gång är än så länge högst oklart, eller ens om det gör det. Skrapar vi fram några miljoner på lämplig lott blir det nånting, gör vi det inte blir det nånting annat. Jag vet i alla fall att trots min aversion mot städer trivs jag bra här och nu, och så länge storkillen har storfamiljen nära så sitter jag stadigt i A.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s