Månadsarkiv: mars 2013

Team RRRRyno #Blogg100/61

Johan Ryno

Johan Ryno, Foto: H2or2d2, CC-BY-SA

Dagen till ära, den 61:a i ordningen sen #Blogg100 drog igång blir det återigen en tröjnummershyllning. Den här gången är det Johan Ryno som står i fokus, och jag måste erkänna att jag inte är helt opåverkad av #TeamRyno i mina åsikter här.

Få spelare i årets lag har varit runt i så många klubbar som Johan. Om jag räknar rätt och inte räknar med TV-puckandet för Örebro  är Leksand den tionde klubben han representerar under sin karriär. Tio klubbar på nio säsonger måste nästan vara någon form av rekord som inte ens Burra kommer upp i. Och då räknar jag inte ens med MODO som han try-outade för ett kort tag för att komma oss från IK Oskarshamn och kunna komma till Leksand på ett något så när renhårigt sätt. Det känns dock väldigt bra att ha den långa klubban och räckvidden i laget och med tanke på vad Salo sagt blir han kvar nästa säsong också.

Storleken gör förvisso att det ser ut att gå väldigt långsamt, men skenet bedrar. Och i kombination med #32 och #44 hittar han både mål och målgörare nog för att vara i toppen av poängligan. Förhoppningsvis har vi inte sett det sista än utan kan hoppas på fler scener likt nedanstående från Globen!

Måljubel

Bergen, Hurtan och Ryno firar! Foto: Arild Vågen, CC-BY-SA

En dam från Örebro #Blogg100/60

västerbron

västerbron med båt

Som vi har jagat efter den damen.

Idag skattjagade vi lite igen. Eftersom sambon var på annat håll hela dagen tog jag med mig killarna ut för att hitta några till talltiksmotiv. Som tur är avslöjar stora killen att han hunnit ta några till sen vi var ute senast så vi inte behöver ta dubbelt. Således bestämmer vi oss för att ta 4:an västerut för att hitta rätt vinkel och riktning på västerbron. Avstigning vid Högalidsgatan eftersom vi kommit fram till att det nog är utsikten från Långholmen mot Kungsholmen vi ska leta efter. Efter lite halkande i isiga backar med Riddarfjärden som slutstation vid fall hittade vi i alla fall rätt ställe och fick bilderna att stämma.

Västerbron

Västerbron utan båt

Resterande motiv var långt bort så vi bytte raskt fokus och kollade om det fanns några geocachear i närheten istället, och inte allt för långt bort var det en. Efter lite letande hittade vi den och efter lunch hittade vi en till efter lite lagomt letande. En som vi däremot inte hittat än är den gäckande damen från gnällbältets huvudstad. Vi har räknat på koordinater och vet  var den ska vara, men där tar det stopp. Flera gånger har vi varit där och gjort vad vi kan för att undvika mugglarnas undrande blickar när vi försöker smyga med vårt letande.

Snart ska vi nog ge den ett nytt försök!

Sparkboll #Blogg100/59

Förlåt, jag borde egentligen låta bli. Men det är ju så eländigt mycket fotboll med rund boll i världen att det är svårt att missa den. Oftast låter jag bli helt och hållet, men lite då och då får TVn stå och skvala och jag har till och med varit på både en landskamp och på någon bajenmatch.

Problemet är att varenda jädra gång blir jag lika irriterad på skador, maskning, filmning och annat som inte hör till en bra sport. Här kommer därför några högst ogenomtänkta slumpvis påhittade förslag som om dom införs gör att i alla fall jag skulle kunna kolla med lite mer behållning

Skador: Det kan inte göra så ont att spela fotboll! Inte en chans! Skulle det göra så ont som en del spelare signalerar skulle ingen vilja börja. Så fort en spelare har ont och inte kommer upp ska det komma in en bår som få bort spelaren från planen så att spelet kan återupptas. Den skadade spelaren får komma in först i nästa spelpause.

Filmning: Hänger till viss del ihop med ovanstående. Ge domare möjlighet att gå igenom en repris av matchen och ordna anmälningar så att det kan bli avstängningar i efterhand.

Maskning: Mät hur mycket effektiv speltid det är på en match och anpassa speltiden till det. Framför allt i slutet av matcherna måste det gå att ordna nånting som håller koll så att det inte tar sju minuter att hämta bollen för ett inkast.

Annat: Det där med firmor, polisnotor, slagsmål, stormning av plan och annat som stör gör mig inte lika mycket som ovanstående, men striktare regler skulle förmodligen underlätta för arrangörerna.

Oklart hur mycket jag kommer att titta på när det kommer fler matcher, men jag är i alla fall biljettinnehavare till finalmatchen i EM som spelas i sommar. Det ska bli kul att se Friends arena från insidan.

Diverse #Blogg100/58

Spirometrin gick bra. Jag reagerade som jag skulle på medicinen och har nu fått uppdaterad order om att ta pulmicort morgon och kväll. Från en kompis fick jag tips om att dra ner på mängden spannmålsprodukter. Med tanke på hur mycket bättre min bubbliga mage blev när jag gick över från havregrynsgröt till yoghurt  och müsli till frukosten är det kanske bra att fortsätta på den vägen. Jag får se hur det går med pulmicorten och om det behövs mer efter det.

6-2!

Utöver dom rutinerade Wikipedianerna Granatäpple, Einarspetz och Bettobaba kom det åtta nya och skapade konton och började redigera lite om kvinnorörelsens historia. Några utökade artiklar, några nyskapade, någon språktvättad och lite redigerande vid sidan av. Ingen från Ada-skrivstugan men förhoppningsvis går det att locka tillbaka några nästa gång. Kul, inspirerande och helt klart värt att fortsätta med.

4 3 0 1

På begäran från en drabbad har jag censurerat ett blogginlägg. Jag är dock lite skeptisk till att elever skulle bekymra sig och fundera allt för mycket över att se en lärare med en öl på bordet, men känns det bättre så får det vara så. Ingen stor grej.

15:8!

Idag fick jag hålla mig hemmavid och heja. Sambon är sjuk och att då lämna henne med båda killarna hade inte funkat. Oavsett hur glada måljubel och hur mycket trängsel det är  på Norra stå är det lugnare än att följa matchen här hemma. Matlagning, ätande, storkillen hem från sparkbollsträning, in med honom i duschen, mat till honom, i med lillkillen i badet. Få dom att sitta lugnt i soffan och vara nöjda en stund med att kapa tallarna. Sen att få dom i säng och hinna somna själv innan nattvandringen drar igång…

9p!

Hur långt ska du gå? #Blogg100/57

Spelande Stiko

Stiko spelar och sjunger

Det finns konstiga typer, sen finns det knasbollar, och sen finns det dom där som inte riktigt passar in på varken det ena eller det andra. Ta Stiko Per Larsson till exempel. En högst normal person som hejar på Leksand, tar en snus, spelar in en skiva eller tre och vandrar mellan Skanör och Leksand…

HURSA?

Och det är inte ens första gången han går för långt, han har gjort det sex gånger tidigare och går längre och längre för varje år. Första året, 2007, gick han från Rättvik till Stockholm längs med Dalkarlsvägen, året efter gick han tillbaka men vek av så att han hamnade i Leksand istället. Därefter har det barkat iväg och han har gått Göteborg- Stockholm, Stockholm- Oslo, Stockholm- Köpenhamn och förra året startade han i Trondheim och gav sig inte förrän han var i Stockholm. Streamad spelning på nätet varje kväll, videodagbok så att det går att följa framfarten, uppdateringar på flera håll och bra drag runt om kring.

Vandrande trio

Stiko, Yrrol och Michelle på väg.

Tro inte att han har fått nog heller. Laddningen för årets vandring är i full gång, och den här gången undviker han Stockholm helt genom att starta i Skanör, hålla västkusten upp till Göteborg och sen snedda in via Skövde, Örebro och Arboga innan han vänder norrut i Kolbäck och avslutar i Leksand.Totalt 92,6 mil! Galenskap! Kolla på turnéplanen och se om du kan hjälpa till att fylla ut nån av dom luckor som fortfarande finns.

Två gånger har jag varit med på vandringen första dag. 2010 startade vi på Dalagatan och stannade inte förrän i Kungsängen 4,2 mil senare, och jag var väldigt nöjd över att inte behöva vandra vidare dagen därpå. Året efter var betydligt lugnare och med lillkillen i barnvagnen var jag med från starten på Söööder till första etappens slut i Huddinge innan jag efter middag och livespelning på en altan tog pendeln hem.

Innan årets vandringsturné börjar är det dock dags för släpp av fjärde skivan, Järnbärarland. Om du har möjlighet tycker jag du ska ta dig till releasetillställningen och lyssna på lite bra musik.

Sänd spelning

Spelning i Huddinge, Michell sköter sändningen

@PeopleOfCanada Blogg100/56

Writing this for an international crowd. Move along, nothing to see.

I think I’ve wrote sometime before that I lived in Canada for almost a year back in 2004-2005. Two semesters of studying at Lakehead University in Thunder Bay. Two semesters of eating breakfast, lunch and dinner in the cafeteria as there were no kitchen in our house. A lot of studying, but even more fun and games. Not having to do grocery shopping, coocking and cleaning up left a lot of time for working out, takling and basically having a good time.

We where such a great bunch hanging out together all the time, always someone around to talk to, have a beer with, go out and play frisbee or just sit around and study with. And all of a sudden one of them shows up as @PeopleOfCanada, the Canadian equivalent of @Sweden.

Chris, as a tribute, here are some of the pictures of you that I have in my files.

Language skillz

Chris showing off his language skills by not giving a shit while reading Aftonbladet.

No one sports a tuque as a Canadian.

No one sports a tuque as a Canadian.

 

Bad boy Chris!

Chris flexing, Florida and Steve are not that impressed.

Skål!

Tall Axel (one of the other swedes in T Bay) and Chris having a beer in Vitabergsparken a few summers back.

Theese are the images I can put up here now that Chris is famous. (Although I have some others saved for blackmailing when he becomes rich and famous.)

Astma #Blogg100/54

Astma är ett inflammatoriskt syndrom som påverkar luftvägarna.[1]

Tänk om det slutade där. Om det gick att isolera luftvägarna så att astman inte påverkade orken, motionen, kraften, andningen och allt annat som tillsammans utgör livet.

Så länge jag minns har jag haft astma kopplat till både ansträngning och allergi. Ansträngningsastman är hyfsat enkel att kontrollera, Bricanyl före ansträngning eller ingen ansträngning alls löser problemet. Ingen ansträngning alls är inte ett seriöst alternativ eftersom jag tidigare varit något så när sportig och i många år ägnat mig åt någon lagsport. Rundboll i Hidinge IF och Fjugesta IF, hockey i Örebro IK, Kumla IK och Insjöns IF samt fotboll i Falu Copperheads och Uppsala 86:ers har ofta kompletterats med någon form av oorganiserat joggande, simmande, utförsåkande och allmänt flängande och farande. Förebyggande medicinering har varit räddningen under åren.

Allergin, björkpollen och pälsdjur, har gjort vårarna jobbiga. Pulmicort med start så snart på året jag kommer igång med det och ögondroppar, tabletter och nässpray när det är som jävligast. (Svårt att säga om det har hjälpt eftersom jag inte har någon referensgrupp åt mig själv, men det verkar dumt att låta bli bara därför…) Pälsdjuren har på sin höjd räddat mig från att bli med husdjur, värre än så är det inte. I alla fall inte vad jag vet utan att ha levt med andra djur än silverfiskar och blomflugor på heltid.

Under hösten och vintern har jag dock börjat få omotiverad astma utan att det varit vår (doh!), pälsdjur i närheten eller att jag ens funderat på att aktivera mig på något mer ansträngande sätt. Till slut kom jag mig för att kontakta vårdcentralen och efter ytterligare väntan var jag så idag på besök hos läkaren för att få min dom. Som tur var kom det inte fram nånting oöverkomligt idag men återbesök med spirometri är inbokat på torsdag, så det kan bli nånting nytt då.

Troligtvis blir det lite skäll och tvång att regelbundet ta pulmicort, men jag uppskattar i alla fall att få mig ordentligt undersökt.