#Gendergap #Blogg100/20

Sent på söndagskvällen delade en kompis en facebookstatus som påminner lite om min #Wiki100-idé. Personen i fråga skrev att hon varje vecka under året skulle skapa en Wikipediaartikel om en kvinnlig konstnär, kvinnlig konsthistoriker eller kvinnlig kurator och undrade vem som ville hänga på.

Eftersom jag inte är den mest skrivande personen, och min wiki-aktivism till trots inte har skapat mer än en handfull artiklar (om ens det) är jag inte rätt person att utlova många nya artiklar. Men jag kommer gärna med glada tillrop och uppmuntran och tips där jag kan hjälpa till. Lite facebookpratande senare dök det upp en ny lista på Wikipedia:Projekt kvinnor med Kvinnor inom konsten. Dessutom kom det ett förslag på Kvinnor inom arkitektur, men eftersom den fortfarande är röd behöver den lite kärlek och påfyllning från till exempel EnWPs kategori med kvinnliga arkitekter.

Under Ada Lovelace-skrivstugan i höstas upptäckte vi dock att det inte är helt oproblematiskt att skriva om kvinnliga [vadsomhelst]. Vad är det som säger att dom är kvinnliga bara för att dom är kvinnor. En av deltagarna testade formuleringen första ingenjör som inte också var man om Marissa Mayer, vilket raskt återställdes till första kvinnliga ingenjör. Skam den som ger sig och lite diskussion senare blev formuleringen första kvinna att få jobb inskriven. Sen dess har det åter ändrats till första kvinnliga, men vi får se hur länge det får stå nu. Helt enkelt är det i alla fall inte vilket Pernilla Alexanderssons bloggpost på Wikimedia Foundations blogg visar. Det är tur att det är många duktiga personer inblandade, för det brukar bli bra då.

Annonser

2 thoughts on “#Gendergap #Blogg100/20

  1. lindafagerstrom

    Kul du uppmärksammar mitt initiativ, Axel! Och visst är det ett dilemma, det där med ”kvinnlig”. Jag har varit genusforskare i snart 15 år och tror mig vara någotsånär insatt i begreppsdiskussionen. Det som avses i det svenska uttrycket ”kvinnlig konstnär” är ju könstillhörighet; ”kvinnlig” används för att könsbestämma en person.

    Ordet ”kvinnlig” används alltså inte här som adjektiv i betydelsen ”en kvinnlig kvinna” (eller för den delen ”en kvinnlig man”). För vad är egentligen ”kvinnlig”? Det är – precis som ”manlig” – ett bedrägligt adjektiv, eftersom det till stor del bygger på inlärda, ofta stereotypa föreställningar om hur män respektive kvinnor ”ska” vara. (Sådana föreställningar är dessutom kontextbundna tidsmässigt, geografiskt och klassmässigt och därför ännu trubbigare. ”Manlig” betydde något helt annorlunda i 1700-talets Sverige än idag, exempelvis.)

    På engelska är det enklare. Där säger man ”woman artist” och ”women artists”. Adjektivet heter ”female”. De flesta seriösa genusforskare aktar sig noga för att säga ”female artist” just eftersom man ju bara är ute efter en enkel könsbestämning – och inte intresserad av de kontextbundna, samhälleliga och invanda föreställningarna om kvinnlighet och manlighet. På svenska finns tyvärr ingen sådan språklig möjlighet. Ordet ”kvinnlig” används därför för bägge dessa syften. (Ibland ser man dock ”kvinnor som konstnärer” och liknande formuleringar.)

    Varför måste man då särskilja kvinnorna över huvud taget? Eftersom de kvinnliga konstnärerna – oavsett om vi gillar det eller inte – både i historien och till stor del även ännu idag särbehandlats av konsthistorieskrivningen och konstvärlden. Det är ju på grund av att de länge betraktades som undantag till normen (dvs. männen) som de först fick egna, könsbestämda yrkesbeteckningar som ”konstnärinnor” och ”författarinnor” och ”lärarinnor” etc. Kvinnor har förbjudits arbeta som konstnärer över hela Europa. De var till exempel portförbjudna på Konstakademien i Stockholm fram till 1864 då den så kallade Fruntimmersavdelningen (!) öppnades. Och det var dessutom en sämre version av utbildningen, inte lika komplett som den för män). Det här gäller – återigen, oavsett om vi gillar det eller inte – alla yrken, inte bara konstnärerna.

    När jag själv var student och pluggade konsthistoria på 90-talet vid Lunds universitet fick vi lära oss namnet på fem kvinnliga konstnärer på grundkursen, som sträckte sig över 5000 år. På många ställen är det inte mycket annorlunda idag. Jag tror och hoppas att Wikipedia-projektet Kvinnor inom konsten kan hjälpa till att förändra detta.

    Svara
    1. Axel Pettersson Inläggets författare

      Världen är full av bra initiativ som behöver uppmärksammas, och när dom sammanfaller med det jag gillar är det klart att det får uppmärksamhet.

      Som bonus får jag lära mig en massa nytt, och det låter som att det kan bli spännande diskussioner på wikipedia framöver också. Det är intressant hur din syn på ”kvinnligt” skiljer sig från Pernilla Alexanderssons med tanke på hur hon argumenterade för att Marissa Mayer inte skulle omnämnas som ”den första kvinnliga ingenjören” utan hellre ”den första ingenjören som inte också var man” och som sen blev ”första kvinna” innan det nu är tillbaka till ”första kvinnliga…

      Jag är i alla fall glad att vi har [[kategori:kvinnor]] och [[kategori:män]] på svenskspråkiga för att slippa ha en [[kategori:nånting]] och en [[kategori:kvinnlig nånting]].

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s